En känsla av höst
I natt hade vi frost nere i byn.
Här uppe hos oss tror jag vi klarade oss.
Men det låg runt nollan.
Tvära kast en natt förra veckan var det 18 grader som kallast.
Jag älskar hösten, så det här är inget jag har något emot.
Det är ju ändå snart september.
Tänk de där kyliga morgnarna med frost och klarblå himmel och strålande sol.
Klar hög luft och träden som har underbara färger från gult till rött.
När jag hörde en hund ge 2 skall ute , fick jag för mig att Asta var ute
Men nej hon hade gjort kväller.
Hon funderade nog varför jag kom och störde genom att tända lampan.
Och nej, jag hade inte bäddat i dag.
Jag gör inte det varje dag.
En av de grejer jag inte bryr mig om, när det är annat som är viktigare.
En långpromenad med Asta före jobbet.
Hinner jag inte sen när jag duschat och gjort mig klar jamen då får det vara.
Det är en värdslig sak som Karlsson på taket sa.
Men för 10 år sedadan fanns set inte i min värld att strunta i att bädda sängen.
Det fanns då många saker som jag såg som absolut nödvändiga att göra.
Man förändras, med åldern, med ompriorteringar och efter 2 smällar med först utmattningsdeppression och nu utmattningssyndrom.
Jag har sänkt kraven så otroligt mycket.
Man kan ju fundera på om jag hade blivit sjuk om jag hade haft en mer avslappnad inställning på hur allt ska vara.
Inte så höga krav på mig själv.
Ja vem vet.
Det kanske inte är fullt så enkelt, men visst kan det ha påverkat.
Ta hand om er!
Återhämtning är supetviktigt!
Kram ❤
Har varit minusgrader här också. Lite för tidigt tycker jag...