Jag vågar väl inte ropa hej ännu, men det känns som om det har vänt lite.
Jag har kommit igång så smått med mina promenader och har hejdat mitt ätande en del.
Kanske sitter inte byxorna fullt lika trångt längre.
Jag har i alla all börjat gå åt rätt håll.
alltid något :)
Faktiskt var det när jag plockade fram sommarkläderna som jag insåg att det inte är nattsvart i alla fall.
Jag kan ha kläder jag inte alls kunde ha för två år sedan.
Visserligen var dom för stora förra sommaren.
Men ändå.
Jag har inte gått upp allt :)
När sonen 16, snart 17 år säger sig vara sjuk stup i kvarten?
Nu är det förmodligen 5:e veckan jag ringer och sjukanmäler honom.
En eller ett par dagar i veckan är han hemma.

Jag kan ju inte säga att Nej du har inte huvudvärk, eller du är inte illamående.

Tur att det snart är slut på terminen.
.
Ser på ishocky
Jo, gör faktiskt det, ser nästan alla matcher som Sverige spelar i VM, trodde jag väl aldrig.
 
Vikegård pratar om att se glaset halvfullt eller halvtomt.
 
Jag brukar se det halvfullt.
Är nog i grund och botten en rätt positiv person.
 
Men nu känns glaset halvfullt.
Vet inte vad som gör det.
Men det mesta känns så just nu.
 
Våren kanske.
Ovissheten över sonens gymnasieval kanske.
 
Den kommande semestern som ser ut att bli som vanligt.
Mest bara hemma.
 
Jag vill  verkligen åka bort.
I flera dagar, gärna närmare en vecka.
När vi är hemma brukar maken ha tusen olika saker för sig och dagarna blir liksom mattider och massa saker som ska passas.
Jag Vill inte,