Vi köpte en ny bil för några månader sedan.

Efter noga övervägande, mycket räknande fram och tillbka och med en hel del ångest blev det en splitter ny bil.

Något vi aldrig haft tidigare.
Har aldrig haft råd.

Det har vi väl egentligen inte nu heller, men eftersom vi valde en hyundai, som ju är bilar i rätt bra prisklass, och dessutom fick ett utomordentligt bra pris, då nästa års modell snart skulle släppas, ja, då slog vi till.

Vi behövde en bättre bil.
En som man vet startar alla dagar.
En som går igenom besiktingen, och en som går billigare.
Vi åker vansinningt mycket bil.
Min lilla renault gick ju rätt billigt, men var lite för liten och började bli gammal.

Så nu blev det en disel, den drar bara i genomsnitt0.5 liter milen och den är min pärla.
Jag älskar min fina bil.

Den av oss som ska köra längst får ta den nya bilen.
Står båda bilarna hemma tar jag alltid den nya om jag så bara ska till jobbet ca 1.5 km hemifrån...

I fredags hade maken bilen, han har ju ett par mil till sitt jobb.

Så på eftemiddagen kom ham till mitt jobb och hämtade matvarorna jag hade handlat på min lunch .
Bra system, jag handlar och slipper det trista med att bära och packa upp, dessutom får han hem matvarorna och kan laga middag till jag kommer hem ;)

Nåja, i fredags berättade han att han åkt fram på byn för att at ut pengar och när han stog i bankomaten hörde han hur någon körde på en annan bil.
Och jodå.
Det var vår bil som blev påkörd, elelr snarare på backad.
En ful, ful, ful, buckla in på vänste bakdörr och lite på förardörren.

En uråldrig gubbe som körde och han är känd för att dricka en en hel del.

Idag skulle dom dkriva skadeanmälan, det gick inte i fredags ingen av dom hade blankett.
Som tur var fanns vittnen, så det kunde inte bli så mycket trassel.
Trodde vi.

Idag kom gubben som avtalat och träffade maken.
Men inga papper hade han med från sitt försäkringsbolag heller.
Närå, men försäkring hade han i alla fall, tror han.
Suck.

Maken ringde vårt försäkringsbolag i går och dom skickade oss ett papper att fylla i och sen skulle dom kontakta gubben, som nog har samma försäkringsbolag i allafall.
Det löser sig nog.
Men jag vill ha en buckelfri bil.
Jag vill ha dörrarna utbytta, jag vill ha exakt lika bil som jag hade i fredags morse.
Så det så!



Himmel och pannkaka vad fort tiden går!

Nyss var det april, nu plötsligt slutat av juni.

Midsommar har kommit och gått.
Fy sjutton vad fort det går!

Men vilken midsommar då!
Vädret hos oss var vrkligen som beställt.
Strålande sol och varmt och skönt.

Jag var för första gången på flera år ledig över hela midsommarhelgen.
Konstig känsla att sitta här hemma vid köksbordet och äta lunch i lugn och ro innan vi skulle iväg och klä midsommarstången.
Det brukar vara superbråttom, elelr så hinner jag inte alls...

Efter påklädningen åkte jag vidare, före tåget med midsommarstång, spelmän och alla lövade traktorer och vagnar, ner till folkparken där jag skulle sälja fika :)

Maken hade fått tag i lite dåligt med folk, så hans tog och kokade kaffe hela eftermiddagen coh jag sålde tillsammans med 3 till.
Det är roligt det med.
Våra barn klarar sig ju själva numera.

Sen åkte vi bara hem och hämtade kylväskan med drickat, en blomkvast och åkte till bästa U och N på midsommarfest.
Och vilken fest!

Vi var 22 personer i varierad ålder, från 2 till drygt 40.

Sen hade ju undebarbara U gjort en sagolig midsommar buffé.
Sill, matjesill ,gräddfil, rödlök, nubbesallad, hemabakt knäckebröd, rädisor, gräslök, färskpotatis och snps.
En livsfarlig supergod hemgjord snaps på rabarber.

Sen blev det ugnsrostad potatis, grillat i form av kyckling, kotletter och rådjur allt i underbara marinader.
Till det tre olika röror, grönsallad och rabarberchutney

Efter det: kaffe, likör, rabarber och jordgubbspaj och vaniljglass.

Måste jag säga att magarna stod i åtta hörn :)

Hur kvällen sen slutade för undertecknad ska vi inte tala högt om.
Men jag har aldrig, och då menar jag aldrig, varit så dålig förr.
Inte ens som ung.
Drack inte mycket.
Nä, faktiskt inte.
Men jag har ju tappat 18-20 kg i vikt och det hade visst en viss betydelse.
Liksom att kanske veckans sömnbrist spelade in.
Vad vet jag.

Skämdes som en hund i alla fall.
Rodnar bara jag tänker på det.
Jag som hatar att bli berusad.
När jag börjar känna av det jag dricker slutar jag.
Men nu visade det sig redan vara för sent.

Nåja.
Jag mådde jättebra på lördag morgon.
Frukosten har sällan smakat så underbart.(ocg då är jag ändå en frukost älskare av stora mått)

Middagen hos svärmor och svärfar i deras sommarstuga på midsaommardagen gick inte av för hackor den heller.
Så gott och massor av mat såklart.
Drack VATTEN.