En jäkla rörig dag idag.
 
Började beta av min lista med alla jag skulle ringa i morse kl.07.00
Jour numret till vaktmästaren på storkillens bostadsområde.
Han skulle koka kaffe i går kväll så kaffebryggaren gick sönder. 
Knappen brann sa han när jag pratade med honom.
Men han drog ut kontakten och inga lågor utan bara blev svart .
Så försvann strömmen i köket.
Maken åkte dit med säkringar och var övertygad om att en propp hade gått.
Så var det inte. Hjälpte inte att byta. 
Så han hämtade en skarvsladd och satte i i kyl och frys, den var det inte mycket mer att göra klockan var 22.30.
Så jag ringde och felammälde. 
Tydligen hade nån huvudräkning ute gått.
Märkligt. 
Sen var det hälsocentralen och ätstörningsenheten.
Sonens allergi är såklart som sämst nu. Ny nässpray och ögondroppar.
Dotterns onda mage . Fick tag på sjukskötetskan på telefontiden.
Hon skulle prata med läkaren på eftermiddagen och återkomms till mig på eftermiddagen idag eller på en i morgon.
Jaha. 
Promenad med hunden.
Helt magiskt väder!
Men fort hem och duscha.
Och så i väg med bilen till verkstan, Vår AC funkar ju inte.
Ringa och boka ny klippning. Behöver vara vänta till 3/6.
Där hade jag tur ! Fick inte "min " frissa , men säkert okej ändå.
1.5 timme fick vi vänta på bilen.
Men nu fungerar det igen En liten läcka som dom inte hittade.
De fyllde på och sprutade in nån spårningsvätska.
Återbesök inbokat om sådär 3 veckor. Hoppas det håller tills dess!
Åkte och åt lunch . Och passade på att gå till apoteket för att hämta dotterns medicin, hon tog sista tabletten igår så det var verkligen i sista minuten.
Men vi skulle hämta ut i tisdags och då fanns det inget recept.
Missuppfattning mellan mig och sjukskötetskan på Länsät.
Hon skulle ringa läkaren på onsdagen lovade hon och på torsdag skulle vi hämta.
Då blev ju jag så dålig att jag inte kunde.
Så idag skulle vi fixa det.
Det fanns inget recept idag heller.
Då brann det i huvudet på mig !!
Vadfan !!!
Ringde receptionen. Inget svar. Ringde båda i vårt behandlingsteam.Ingen av dem svarade.
Jag blev super frustrerad! 
I tisdags eftermiddag ringde jag om det här och pratade in på telefonsvararen till en av behandlarna .
Hon skulle ringa upp så snart hon kunde sa hon i det inspelade meddelandet.
Hon ringde inte på tisdagen och när vi var dit på onsdag frågade jag henne om hon lyssnar på mitt meddelande. Men nej det hade hon inte.
Så jag hade inga förhoppningar om att det skulle hjälpa med ett lämnat meddelande.
Men jag hittade numret  till dietisten.  Hon svarade och lovade be läkaren skriva ut direkt efter lunch.
Senast 14 skulle sett finnas att hämta.
Kom till nytt apotek 14.07.
Inget recept.
Gick ut och väntade och lilltjejen fick så ont i magen att hon bara grät
 
Jag ringde 1177. Nu har jag fått nog.
 
Hon mår tillräckligt dåligt utan att behöva ha så jäkla ont i magen utan att få nån hjälp.
Sjuksköterskan som svarade förstod min frustration och fixade fram en akut tid på hälsocentralen.
 
In på apoteket igen
Fortfarande ingen jäkla medicin!
Då ringde den underbara receptionisten på Länsät och talade om att receptet var skickar redan för 1 timme sedan.
Vi var tvungna att åka  5 mil till hälsocentralen hemma. 
Och hoppas på att medicinen fanns på apoteket hemma.
Om receptet inte kommit in skulle det såklart blivit nåt fel och vi skulle få ringa så skulle som ordna det på något sätt lovade receptionisten.
Jag tackade och undrade i mitt stilla sinne vem som tänkte svara då när de aldrig annars gör det.
 
Läkaren på hälsocentralen föklarade att en akut tid var till för sånt som inte kunde vänta. Typ blödande magsår.
 
Jag förklarade att en inte som redan är i så dåligt skick och som gråter av smärta är akut nog för mig.
Då tog han tillbaka lite och förklarade att han inte förringar hennes smärta, men att en läkare som känner henne bättre måste ta tag i den vårdplanering som måste göras.
Men att han trodde det var tarmarna som spökade (Nähä?) Och skrev ut nåt kramplösande.
Okej. Smärtan hade lagt dig lite och han kände igenom magen och uteslöt lever, galla och blindtarmen. 
Så det var väl bra.
 
Så till apoteket och, hallelulja! Receptet fanns!
Äntligen kunde vi åka hem.
4 besök på apotek innan vi hade det vi skulle ha med oss.
Vi åkte hemifrån 8.40 och kom hem 16.10.
Och det ju skulle göra var klart 11.15.
Sen skulle vi handla lite och äta lunch. Men till 14 borde vi lätt ha varit hemma. 
Jag blir så jävla  trött.
Och det fina vädret?  Jo efter matlagningen och uppröjningen efter middagen tog jag min lilla  4 benta glädjespridare Och fick genom skogen.
Sååå varmt och såå skönt.
Mådde mycket bättre när jag kom hem.
 
 
 
 
Dottern. Fryser ont i magen.
Det har mer blivit ett standardläge.
Äter mer och får ont i magen  Äter mer men för lite, är i svält och fryser.
 
Men sista veckan har magontet ändrat karaktär.
Det är inte längre när hon ätit hon får ont i magen.
Hon har konstant ont i magen.
Långt ner från sida till sida. Och även en punkt på vänster sida i höjd med naveln.
Det har blivit sämre och sämre dag för dag.
Hon är trött och sover på dagarna med än förut.
 
I fredags ringde jag hälsocentralen. Så här kan vi inte ha det.
Hon behöver all energi till att äta och må bra. Bli frisk.
De vill inte, hon när gå genom ätstörningsenheten.
I alla fall börja  för.
Jag ringde vårt  behandlade team för.
Inte telefontid. Men de har sagt att det bara är att ringa om det är något så här som av sig.
Ringde sjuksköterskan först. Inget svar.
Och inget inspelat meddelande. Och då vågade jag inte lämna nån information. Tänk om det är fel nummer ( har bara mobilnummer till henne)
Ringde den andra, terapeuten, hon svarade inte.
Men jag lämnade ett meddelande eftersom hon hade ett inspelat meddelande då jag visste att det var rätt.
Förklarade läget och att jag inte visste hur jag skulle gå vidare. Vad henne höra av sig.
Det var på fredag förmiddag.
Hon ringde inte upp.
Smärtan har startat sig . Om det var en femma på smärtskalan i torsdags så är det 7-8 idag.
 
Men var tusan kan vi få hjälp? 
Inte om 3 dagar. Vi behöver  hjälp nu eller i alla fall i morgon.
Jag kanske är fånig när det gäller lilltjejen.
Men hon är så skör. 
Och hon är tålig i vanliga fall. En liten tuffing.
Lillasyster. Härdad.
 
Maktlös. 
En känsla jag blivit välbekant med.
 
Anorexia,
Idag har lilltjejen varit till skolan 1 timme för att träffa en lärare och få lite hjälp med skolarbetet hon gör hemma.
1 timme i veckan är inte mycket. 
Men orken är inte så stor den heller.
 
Efteråt hade hennes klass håltimme.
Då kom hade bestämt med bästa klasskompisen att de skulle gå och äta lunch tillsammans för att få ses.
Lite ångest blev det såklart för mig.
Vet ju inte om monstret gjorde dem sällskap och hon inte åt det hon skulle.
Men det fick jag  helt enkelt svälja.
Hon mår bra av att träffa sin kompis också.
Och efter 1 timmes lunch plockade jag upp en glädjestrålande tös. 
 
Hon fick ett så gulligt kort och blommor från några i klassen.
Så otroligt sött av dom ❤
Det betyder så mycket för henne.
Anorexia, vänner,