Energi
Det är vekligen 100% energigivande att vara med lilla hunden.
Glädje, bus, kärlek och massa frisk luft och motion.
Fast idag lämnade jag bushunden till pappa och mamma.
Lilltjejen och lillkillen skulle till specialisttandvården.
Och eftersom lilltjejen ska till ätstörningsenheten tidigt i morgon så bestämde vi oss för att sova kvar i Gävle.
Lillkillen fick såklart också stanna om han ville, men valde att åka hem och klippa gräs.
Han har ju i brist på sommarjobb tagit åt dig lite gräsklippning åt några sommastugeägare.
Och den superregniga veckan gjorde att även gräsmattorna som redan var långa inte kunde klippas.
Därför har han fullt upp nu när alla ska klippas typ samtidigt.
Det är inget som bekymrar honom.
Han jobbar på bara.
Lilltjejen och jag har gått på stan, och varit och hämtat mina nycklar som låg i bilen som står på verkstad på obestämd tid.
Men troligen täcks det av garantin.
Tack och lov.
Vågar inte tänka på hur dyrt det kunde blivit.
I kväll har vi varit och köpt mat från taivagnen.
Samma rätt som sist.
Det var ju så himla gott!
Fast den här gången tog vi 1 portion .
När vi öste upp varsin rejäl portion var det ändå mat kvar.
Vi tycker ju att det är så mysigt att ha 2 minutets promenad till affären.
Att kunna köpa mat och promenera hem med den och den fortfarande är jätte varm är liksom lyx för oss som ambars har flera mil till närmaste matställe.
Jag glömmer aldrig första gången storkillen åt hämtpizza i stan.
Han var väl sådär 5 år.
Han tog en tugga och sa: Oj vad varm den är !
Ha ha.
Hemma äter vi den ljummen eller värmer den i ugnen innan vi äter.
Något ungarna väl sällan hade tid att vänta på.
Så då blev det väldigt dåligt varm pizza.
Han trodde ju att det skulle vara så.
Lite lyx i morgonbitti när lilla hunden inte är med och vill ut kl.05.15.
Fast jag längtar efter henne.
Saknar hennesgoa små suckar i sovrummet när hon går och lägger sig .