Dottern. Fryser ont i magen.
Det har mer blivit ett standardläge.
Äter mer och får ont i magen  Äter mer men för lite, är i svält och fryser.
 
Men sista veckan har magontet ändrat karaktär.
Det är inte längre när hon ätit hon får ont i magen.
Hon har konstant ont i magen.
Långt ner från sida till sida. Och även en punkt på vänster sida i höjd med naveln.
Det har blivit sämre och sämre dag för dag.
Hon är trött och sover på dagarna med än förut.
 
I fredags ringde jag hälsocentralen. Så här kan vi inte ha det.
Hon behöver all energi till att äta och må bra. Bli frisk.
De vill inte, hon när gå genom ätstörningsenheten.
I alla fall börja  för.
Jag ringde vårt  behandlade team för.
Inte telefontid. Men de har sagt att det bara är att ringa om det är något så här som av sig.
Ringde sjuksköterskan först. Inget svar.
Och inget inspelat meddelande. Och då vågade jag inte lämna nån information. Tänk om det är fel nummer ( har bara mobilnummer till henne)
Ringde den andra, terapeuten, hon svarade inte.
Men jag lämnade ett meddelande eftersom hon hade ett inspelat meddelande då jag visste att det var rätt.
Förklarade läget och att jag inte visste hur jag skulle gå vidare. Vad henne höra av sig.
Det var på fredag förmiddag.
Hon ringde inte upp.
Smärtan har startat sig . Om det var en femma på smärtskalan i torsdags så är det 7-8 idag.
 
Men var tusan kan vi få hjälp? 
Inte om 3 dagar. Vi behöver  hjälp nu eller i alla fall i morgon.
Jag kanske är fånig när det gäller lilltjejen.
Men hon är så skör. 
Och hon är tålig i vanliga fall. En liten tuffing.
Lillasyster. Härdad.
 
Maktlös. 
En känsla jag blivit välbekant med.
 
Anorexia,

Kommentera

Publiceras ej