Igår fyllde mina älskade småtroll 15 år.
Helt otroligt vad tiden går fort.
 
Vi började dagen med att åka med lillkillen till Gävle och trafikverket.
Körkortsprov för AW.
Han har pluggat och pluggat och uppmanade mig för ett par veckor sedan att ringa och boka tid.
"Så nära efter födelsedagen som möjligt, helst samma dag" så han och jag tänkte ja ja, det blir väl inte så enkelt.
Men visst , samma dag direkt på morgonen:)
Super ,super nervös kille.
Lilltjejen och jag följde med in  och var med då han tog foto och gick när de blev inropade.
 
Vi åkte och åt mellis och gick den på Coop och köpte fika till honom att äta i bilen.
Så spända på hur det skulle gå, besviken kille eller glad kille när vi kom för att hämta?
Han ringde långt innan de där 50 minuterna hade gått och så att han var klar.
Just när jag stog i kassan och betalade så jag glömde fråga hur det gick... typiskt mig.
Vi skyndade oss dit och hämtade honom såååå nyfikna!
 
Han såg sur ut när han stog för på trottoaren och vi sa "neej stackarn!
Men när han blev in i bilen så han att han klarar det och sken som en som en sol !
Då himla härligt !!!
Vi var så rädda att han inte skulle hinna ( han har dyslexi) men det var ju en massa tid kvar ändå.
Så skönt !!
Han ringde till pappa och talade om,och skickade sms till mormor. Kul!
 
Vi åkte hemåt. E4. Lillkillen skulle till skolan och jag skulle klippa mig och äntligen gå lite färg i håret igen. Jag ser verkligen inte klok ut ! Färgning av bryn och fransar. Underbart ! 
Så plötsligt började vägen och och hela värden snurrade jag blev Hux flux super yr!
På E4 i 120 km  i timmen.
Fy Fan.
Stannade, hade sån tid att det fanns en liten som plats att stanna på alldeles just då.
Jag såg den inte, men min lilla hjälte hjälpte mig.
Fy fan!
Jag har aldrig varit med om något liknande.
Visst har jag varit yr . Men inte så där och så hastigt!
Vi satt säkert i 15 minuter och dividerade hur tusan vi skulle göra. Ringa maken, be honom ta någon med sig och komma och hämta mig.
Men inte så enkelt. De har sjukt mycket på jobbet med många borta.
De skulle tvunget åka till Gävle och vända för att komma på samma sida som oss.Det skulle ta mycket tid från jobbet.
Men så lättade det och vi kunde åka vidare.
Kom av E4 och så började det om.
Men då var det enkelt att komma på sidan och stanna.Jag insåg att det omöjligt skulle bli nån klippning för mig så lilltjejen ringde och avbokade.
Efter ytterligare en lång stund kunde vi åka till skolan med lillkillen.
Sen var jag helt färdig.
Satt i bilen och undrade vad tusan som hänt.
Ringde hälscentralen, men de skulle ju ringa upp sent på eftermiddagen.
Ringde 1177. Jag måste verkligen super dåligt.
De ville skicka en ambulans.
Men jag protesterade, det började klart bli bättre.
Hon skulle kontakta HC och de skulle ringa upp mig strax.
De ringde och jag fick komma dit.
Var nästan där, så det gick bra.
Fick vänta 20 minuter efter tiden jag fick
Lilltjejen var orolig
Hon såg ju att jag vinglade när jag gick och att jag inte orkade hålla ögonen öppna  i väntrummet.
Men när jag kom in så tog de blodtryck, blodvärde och puls.
Strålande alltihopa.
Lågt blodtryck, och det har jag alltid haft, men jag har ju lite rädd att det hade ändrat sig med ålder och viktuppgång. Men icke.
Kunde vara stress.
Nej sa jag men jo det kan det förstås.
Även om jag inte jobbar så är jag i en stressig situation.
Eller i alla fall orolig. 
 
Jag vet inte. Men jag är glad att det inte var ett högt blodtryck med de risker som då plötsligt hade kommit med och behövts utesluta. 
Vi åkte hem. 
Jag vilade 10 minuter.
Är lunch och åkte till jobbet och på ihop en smörgåstårta.
Hem och slog in paket.
Gjorde middag. 
Vi åt och storkillen var också hem en sväng och grattade och Åt middag med oss.
Sen skulle han ha skjuts hem.
Det fick maken fixa. Jag kände att jag gjort klart med bilkörning för den dagen
 
 
Lilltjens 3 tjejkompisar från klassen kom och grattade och en av killarna,  bästa kompisen.
Han åkte moppe 2 mil hit, och kom med så fina blommor till henne.
 
Han Är en riktigt härlig kille.
Kompis till lillkillen också.
Mamma och pappa kom.
Så vi var ganska många.
Alla var kvar till efter 21. 
Och jag har helt slut.
Orkade ingen promenad med hunden.
Stupade i säng.
 
Idag mår jag bättre .
Varit och garnerat smörgåstårtan och sålt den på morgonen.
 
Nu ska hunden och jag äntligen ta den där promenaden.
Men lilltjejen är inte pigg och sover och sover. Känns sådär att lämna henne.