Fru virrpanna

Skulle jag kunna kallas.
Idag skulle jag veckohandla på ica för första gången.
Jag har ju annars varit konsum trogen i många år.

Det var ju inte helt lätt.
Jag hittar fortfarande inte riktigt, men det gick väl skapligt.
Att plocka varor är ett bra sätt att lära sig hitta.

Men jag hade ju inte riktigt fått med allt på listan, utan lämnade vagnen och gick för att hämta en till gurka och soltorkade tomater.

Kom på att jag skulle ha en fpk. krossade tomater till också och så korv.
Skulle sen lägga allt i vagen och gå till kassan.
Klockan hade hunnit bli rätt mycket och jag blev stressad, lite bråttom hem för att göra mat så lillkillen som skulle på träning skulle hinna äta.
Men... hittade inte kundvagnen.
Gick en vända, trodde ju jag visste var jag lämnat den.
Nä.
Gick en vända till.
Nej.
En annan kund som stog med sin vagn och väntade på sin fru, observerade mitt irrande hit och dit, så jag sa när jag gick förbi honom för tredje gången att jag tappat bort vagnen.
Tyckte han var kul, känner honom lite sedan tidigare.

Hittade fortfarande inte vagnen.
Men när han hojtade att jag skulle ha haft gps på vagnen så reagerade hans fru och en tjej till som stog och pratade vid en vagn.
ä det här din vagn frågade dom.
Jooo, där var den ju!
Trodde hela tiden att det var den andra tjejens vagn, så den tittade jag inte ens på...
Vid det laget var jag rätt svettig och stressad.
Kö i kassan också förstås.
Nä, nästa vecka handlar jag nog på mitt lilla konsum igen.

Fast jag hann steka pannkaka så lillkillen hann äta .

Och jag kunde ju inte låta bli....
Det har ju dofttat så gott i affären hela förmiddagen.
Ikväll blir det lussekatt och kaffe.
Mmmm