Utled

Fy tusan avd tjatigt det är att lyssna på radio i Gävleborgslän i går och idag.

Visst är det roligt att Daniel och Viktoria äntligen efter så många år har förlovat sig.
Men det behöver väl inte tuggas sönder i all oändlighet!

I kväll har maken tagit storkillen, lillkillen och lilltjejen med sig och åkt till hans föräldrar i Gävle

Storkillen ska vara på sjukhuset klockan 07.00 i morgon bitti , för att sövas lätt och få örat omlagt igen.
Det är tydligen inte smärtsamt, men mycket obehagligt och eftersom det tar så pass långtid, så bedömde läkaren att det var bäst att söva honom en liten stund.
Allt för att han inte ska uppleva så mycket obehag.
Hans öron ställer till bekymmer så det räcker ändå.
Att underöka öronen har blivit riktigt jobbigt för honom, då de ofta måste "dammsuga" och göra ganska långa undersökningar.

Det känns så konstigt att plötsligt vara den som INTE är med på sjukhuset och på läkarbesök.
Det är ombytta roller, plötsligt har maken lättare att vara ledig än jag.

Skönt på sätt och vis, även om det på något sätt känns som att jag tappat kontrollen.
Det har ju alltid, alltid varit jag om jobbat minst och därmed tagit störst ansvar för barnen, på läkarbesök, tandläkarbesök, föräldrarmöten osv.

Jag glömmer aldrig storkillens första operation.
Han var bara drygt ett år, 1.4 kanske, då han opererades för ljumsk bråck.
Då höll jag på attsvimma när de sövde honom och hans stämband flippade ur.
Ingen hade kommit ihåg att informera mig om det innan och jag blev så vansinnigt rädd!

Efter operationen vaknade han ur narkosen mycket snabbare än han skulle kunna göra enligt personalen och var uppe och sprang i korridoren när han inte ens skulle kunna sitta upprätt :)

Han var otroligt tålig och hade hög smärtgräns när han var liten, något som gått över lite grann, vilket nog är bara bra.

I morgon kväll åker maken och storkillen på hockey innan de kommer hem.
De små lämnar de hos farmor och farfar till på lördag då vi åker efter och går på hockey, hela familjen utom stortjejen som ska på annat med sina kompisar.

Nu ska jag krypa upp i soffan med en bok och njuta av tystnaden en stund innan jag går och lägger mig.
Stortjejen är så klart inte hemma, men hon dyker nog upp snart.
Hoppas jag.
Har ju lite svårt att sova innan hon är hemma.

Hon är hos en kompis och färgar håret.
Hennes blonda långa hårman är nog betydligt mörkare när hon kommer hem - spännande.
Hoppas det blir bra.